Minns ni decembermornarna när ni var små? Minns ni vilken grej det var med kalendrar som skulle öppnas? Så noga det var; i vilken ordning de skulle öppnas, vilken som var finast osv. Jag hade mina hängade i snören över min säng, minns jag. Det brukade vara tevens eller radions (har för mig att min bror och jag öppnade en var), en med choklad eller små plastprylar (helt meningslösa) samt en jättetråkig från byns idrottsförening, med ett nummer i luckan som man fick stämma av mot en lista i tidningen för att se om man vunnit. De var fina på utsidan men såå tråkiga inuti. Min favoritkalender var dock den från ICA. Alltid färgglad, alltid massor av detaljer på framsidan, alltid med fina bilder och små verser bakom luckorna. Så enkelt, och så bra. Minns ni ICAnder och MonICA? Jag tror de syntes på kalendrarna då och då. Häromdagen fick vi med oss årets ICA-kalender hem. Den kommer att stå i köket, som vanligt, och maken och jag kommer att, i rättvisans namn, öppna varannan lucka var. Julstämning i form av lucköppning - check!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar